IPA-Barns rätt till lek är den enda svenska organisationen
som arbetar helt och fullt för barns rätt till lek IPA är också en del av en
internationell rörelse som finns i 50-talet länder.
Vad är IPA?
IPA - Barns rätt till lek är en förening som arbetar för att möjliggöra för
barn att få sin rätt till lek förverkligad. Föreningen består av ett antal
föreningar, kommuner och flera individer, vilka kommer från många olika
yrkesområden som i sitt arbete möter barn eller arbetar för barn eller är föräldrar
eller andra vuxna intresserade av IPAs mål.
Varför och hur bildades IPA?
Numera framlidna parkleksintendenten Stina Wretlind-Larsson i Stockholm
kontaktade i mitten av 1950-talet FNs dåvarande sociala kontor i Genève och tog
upp barns lekmöjligheter till diskussion. Detta ledde till att ett
internationellt seminarium med deltagare från ett dussin europeiska länder
anordnades på dåvarande TCO-skolan Bergendal i Sollentuna 1958. Några år senare
- 1961 - inbjöd några av de danska deltagarna, som nyligen bildat Dansk
Legeplads Selskab, till en internationell konferens som uppföljning till
seminariet i Köpenhamn. Vid denna konferens bildades International Playground
Association(IPA), som 20 år senare(1981)vid kongressen i Rotterdam ändrade sitt
namn till International Association for the Child's Right to Play, men bibehöll
förkortningen IPA. Anledningen till namnbytet var tvåfaldig. Det var dels så
att flera FN-organ, bl.a. UNESCO trodde att IPA var en sammanslutning av olika
lekplatser/lekparker från olika länder, dels var våra medlemmar mest
intresserade av barns möjligheter till lek, inte specifikt själva lekplatsen.
Då kom efter många och långa diskussioner namnet "barns rätt till
lek", som förslag. Det blev också kongressens beslut i Rooterdam 1981.
Året därpå - 1982 - bildades den svenska delen av IPA som IPA Sweden.Senare har
vi kallat oss IPA-Barns rätt till lek i Sverige och IPA Sweden utomlands.
Hur många medlemmar har IPA-Barns rätt till lek?
I Sverige finns enligt senaste verksamhetsberättelsen 113 medlemmar fördelade
på 51 individuella medlemmar och 58 föreningar och kommunala institutioner som
medlemmar. Bland organisationsmedlemmarna finns flera hyresgästföreningar, Unga
Örnar, Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare, ENSAC Sweden, Hem och Skola,
ett antal parkförvaltningar, flera parklekar, några stadsdelsförvaltningar och
några kommunala nämnder plus tre företag inom lekredskapshanteringen.
Varifrån får ni era inkomster? Är ni en satellit till någon större
organisation?
Vår enda regelbundna inkomst är medlemsavgiften. Men vi får också direkta
anslag när vi arbetar med olika projekt. Då söker vi projektmedel för varje
gång. På detta sätt har vi fått pengar från Allmänna arvsfonden, från UD och
från olika kommuner. IPA-Barns rätt till lek är en helt självständig förening.
Vårt årsmöte och vår styrelse fattar självständigt alla beslut och låter sig
endast påverkas av beslut på internationell nivå vid IPA-kongresserna.
Hur blir man medlem? Vad får man?
Gå in på kontaktsidan och fyll i formuläret där. Du uppmanas sen att skicka in
medlemsavgiften till föreningens postgiro 441 96 22-8. När Du betalt är Du
medlem och Ditt namn skickas till internationella kassören som också
vidarebefordrar det till utsändningslistan för Play Rights, som Du får tre-fyra
gånger per år med nyheter från lekvärlden (om ekonomin tillåter det). Lika
många gånger kommer IPA Journalen/IPA-Bladet med information om vad som händer
i Sverige på lekområdet. Utöver dessa skrifter inbjuds Du till minst till ett
par möten årligen, där något lekämne behandlas. Du inbjuds också till IPAs
internationella konferenser som hålls i princip varje år någonstans i världen.
Vart tredje år är det internationell kongress med kongressförhandlingar - också
där har Du rätt att delta i Din egenskap av medlem. Nästa kongress är den 4-7
juli 2011 i Cardiff. Du ska också veta att 80% av medlemsavgiften sänds vidare
internationellt för att befrämja lekens internationella utveckling. Det är inte
bara vad vi får som medlemmar som är viktigt - också det stöd vi ger
internationellt.
IPA-Barns rätt till lek har en stor styrelse, varför det? Är det inte bättre
att ha få i styrelsen som då kan agera snabbare och bättre.
Storleken på vår styrelse har bestämts av insikten att det är viktigt att både
ha fler orter företrädda geografiskt än Storstockholm, och ha många olika
kompetenser i styrelsen. Vi har försökt att få igång lokala IPA-aktiviteter på
olika håll i landet. En sådan decentralisering har vi ännu inte lyckats med.
Vilka stöder er i ert arbete?
Våra medlemmar först och främst. Andra individer och föreningar som arbetar för
barns rättigheter inom ramen för barnkonventionen.
Är IPA knutet till något politiskt parti?
IPA är helt oberoende. Vi vill ha medlemmar från samtliga politiska partier,
från alla trosriktningar etc. Barns rätt till lek är något som alla politiska
partier borde intressera sig för. IPA är berett att hjälpa alla politiska
partier att få en bättre lekpolitik.
Vilka möjligheter har IPA-Barns rätt till lek att påverka internationellt?
Som medlem har var och en möjlighet att direkt motionera till IPA-kongressen.
Vart tredje år en världskongress - senast 2002 i Sao Paulo, Brasilien, nästa
2005 i Berlin, Tyskland. Eftersom vi från svensk sida alltid deltar med flera
medlemmar i kongresserna har vi där en vidare möjlighet att påverka. Mellan
kongresserna är det IPA:s råd (IPA Council) som fattar beslut och där är
IPA-Barns rätt till lek företrätt av Bosse Svensson, svensk
nationalrepresentant från Karlstad. Via honom finns alltså ytterligare en
möjlighet att påverka.
Har ni några samarbetspartners?
Vi samarbetar ofta i projekt med föreningar som delar vår uppfattning i
speciella frågor. Ett par exempel: Projektet Leka tillsammans som gällde
synskadades lekmöjligheter samarbetade vi med Synskadades riksförbund och Unga
Örnars Stockholmsdistrikt. Projektet KULlekTUR, som bedrevs främst i Stockholm
under kulturhuvudstadsåret gjordes i samarbete med Parkleken i Stockholm och
Unga örnars Stockholmsdistrikt. Projektet Barnens stad startades i samarbete
med Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare och Landskapsarkitekternas
Riksförbund. Inom ramen för barnvänliga städer har vi ett nätverk med just nu
20-talet kommuner. Under senare år har vi börjat ha allt fler kontakter med
Movium vid Lantbruksuniversitetet i Alnarp. Detta främst när det gäller barns
rätt till utvecklande utemiljöer. Vi söker för varje projekt lämpliga
samarbetspartners. IPA är alltid berett att samarbeta till förmån för barns
rätt till lek.
Hur ser IPA på leken? Vilken särskild ideologi är grunden för er strävan?
Den grundläggande och gemensamma åsikten är att alla barn behöver och har rätt
till mer av lek. Vi välkomnar alla som anser detta. Däremot har vi ingen idé
som alla måste företräda i övrigt. Efter att ha slagit fast detta, vill vi
berätta, att när organisationen bildades(främst av Dansk Legeplads Selskab) var
det byggleken det propagerades för. Genom åren går också en mycket positiv syn
på byggleken, många böcker har skrivits av medlemmar om bygglek. Medlemmar har
tagit initiativ till bygglek etc.
Är det bara uteleken som är intressant?
Nej, det är barnens lek som är intressant, sen må den ske ute eller inne.
IPA-Barns rätt till lek har emellertid haft anledning att mest syssla med
utelek i olika former, eftersom det allmänt sett är den som är mest eftersatt.
Det finns emellertid exempel på att vi också ägnat oss åt leksaker, mest
använda inomhus. Våra aktioner mot vålds- och krigsleksaker är exempel på
detta.
Men det är vita, svenska barn som sjudande av aktivitet och hälsa leker på era
bilder?
Det kan vara så, att bilder visar detta. Men IPA skapar inte några gränser för
leken. IPA anser att leken verksamt kan bidra till integrationen mellan barn av
olika etniskt ursprung. IPA-Barns rätt till lek har genomfört ett projekt som
gällt "lekplats för alla" (även för barn med funktionshinder).
Vad är det största hotet mot IPA?
Största hotet är måhända det tilltagande ointresset i landets kommuner för
barns lek. Samtidigt ger denna utveckling IPA många tillfällen att ta initiativ
för barns rätt till lek. Den tilltagande kommersialiseringen av samhället gör
också att allt färre personer intresserar sig för obetalt arbete i en förening
som IPA-Barns rätt till lek. Så länge det finns eldsjälar som tycker leken är
viktig kommer IPA att bestå.
Vad engagerar IPA-Barns rätt till lek?
Om vi ser tillbaka på de senaste åren kan vi se åtminstone tre
utvecklingslinjer som styrelsen arbetat med.
1. Projektet Barnens stad (beskrivet på annan plats) som innebär att IPA vill
att barns åsikter och insikter ska tas tillvara vid planeringen av den
offentliga miljön. Den anvisade lekmiljön är bara en del av denna, men vi vet
att barn leker där de befinner sig och därför är det viktigt att hela den
offentliga miljön så långt det är möjligt anpassad till barn och deras
lekbehov. Senare har vi haft två andra projekt med samma grundsyn, nämligen
dels Barnvänliga städer och dels Barnperspektiv på staden.
2. Barn har idag bristande kunskaper i traditionella lekar, som tidigare lärdes
från generation till generation. Då så inte sker längre vill IPA genomföra en
nationell lekdag och nationell lekvecka. Det har vi nu arbetat för så att i år
är det åttonde året som vecka 36 (5-11 september 2005)är av IPA utsedd som
nationell lekvecka. En annan del när det gäller traditionella lekar är
dokumentation. IPA-Barns rätt till lek förfogar över ett mycket omfattande
material från 70 år i Stockholms Parklek om hur och vad barn lekt. Med detta
som bas har vi startat projektet Svenskt lekarkiv, som ska se till att
publicera dessa lekar på många och olika sätt.
3. Lekpolitiska programmet ligger till grund för allt vårt arbete med att
förbättra barns miljö.
Vad blir ni i IPA-Barns rätt till lek uprörda över?
När barns lekbehov åsidosätts. När vuxna söker tjäna pengar på barns lekbehov
på ett oseriöst sätt. När vuxna vill att barn ska leka våld och krig.
Vad är den viktigaste händelsen i IPA:s svenska historia?
Det kan det kanske råda olika uppfattningar om. Här är tre helt olika viktiga
händelser.
- En stor händelse var naturligtvis IPA-kongressen i Stockholm som IPA
anordnade tillsammans med Fritid Stockholm och i vilken deltog närmre 500
lekentusiaster från hela världen.
- En annan stor händelse var naturligtvis när IPA internationellt av FNs generalsekreterare
utsågs till "Peace Messenger" för den kamp emot vålds- och
krigsleksaker som letts från Sverige.
- En viktig händelse var också när IPA antog sitt första lekpolitiska program
1988. Det gav föreningen ett utmärkt verktyg i arbetet för barns rätt till
lek.( Programmet har sedermera reviderats vid årsmöten 1995 och 2000)
Hur är förhållandet IPA och regeringen?
Vore roligt att ha regeringen att svara på den frågan. Några där känner till
oss. Statsminister Göran Persson var några år ledamot av det statliga
Barnmiljörådet. Där träffade han ibland på IPA. Ordförande för Barnmiljörådet
blev Maj-Inger Klingvall. Hon ställde i den egenskapen upp vid en del
konferenser IPA anordnade och blev också medlem. IPA hade anledning att
uppvakta henne, när hon var barnminister. Hon avlöstes i denna funktion av
Ingela Thalén, som IPA hade många kontakter med.
Hur stort tycker ni att barns inflytande på lekmiljön ska vara?
Vi tycker först och främst att barn ska ha inflytande på all offentlig miljö.
Det är tyvärr mycket långt dit. Därför är det svårt att ange hur mycket. Det
viktiga är att barn får inflytande - inte endast på lekmiljön utan också på den
offentliga miljön. Det är ju barn som mest rör sig där.
Till detta kommer att vi gärna ser en lekmiljö som barn kan ha ett direkt
inflytande på genom att det finns mycket löst material som barn kan använda i
sin lek. Bygglekplatsen är för många i IPA den ideala lekmiljön.
Hur kan svenska folket hjälpa till?
Alla kan bli medlemmar. Som medlem kan man antingen vara aktiv och arbeta med
lekfrågorna på det sätt som passar en själv eller stödjande och betala
medlemsavgiften, vilket är viktigt nog. Alla i Sverige kan ställa upp och göra
något för de barn som finns i den egna miljön så att de får utökade möjligheter
till lek. Det kan Du göra både som IPA-medlem och utan att vara det. Det
viktigaste är ju att lekmöjligheterna för barnen förbättras.
IPA är en internationell organisation, men den här hemsidan är ju främst
svensk. Varför?
Alla som blir medlemmar av den internationella organisationen IPA bokförs
automatiskt som medlemmar i IPA-Barns rätt till lek. Den svenska föreningen
bildades 1982 för att vi skulle kunna arbeta också med lek på svensk nivå.
Dittills hade diskussionerna främst rört en mera teoretisk internationell nivå.
De svenska medlemmarna ville göra något praktiskt i Sverige också. Då är det
bra att ha en svensk organisation, det underlätta när särskilda projekt ska
startas. Nu har vi verkat snart mer än 20 år som en svensk förening och tycker
det kan vara dags att visa oss mer aktiva också på nätet. Härifrån finns länkar
till IPA-organisationer i andra länder.
Barns Rätt Till Lek
IPA Sweden
Box 9003
650 09 KARLSTAD